Lenhovdaforskning.se

Uppvidinge härads namn kan enligt uppgift relatera till dess bebyggare ”Uppvidingar” i betydelsen ”den som bor längre upp i skogsbygden”. Uppvidinge utgjorde en gång den NÖ delen av det gamla smålandet Värend. Ser man till den senare vikingatiden verkar den mest tätbefolkade delen av häradet ha legat i väster, och då närmast den värendska centralbygden.

Under medeltiden sker dock en förskjutning, vilken uppenbarligen medförde att häradets centrum knöts till Lenhovda socken. Den i färdvägarna strategiskt belägna kyrkbyn, kom efter hand att utgöra ”rättan tingstad”, och fram till modern tid var häradsrätten förlagd hit.

 

 

Ett antal hällkistegravar från den yngre stenåldern vittnar om en tidig närvaro i bygden, men det är först under vikingatiden som en mer permanent expansion kan beläggas. Gravfält i Lenhovda, Nöbbele och Sävsjö liksom ålderdomliga odlings-lämningar utgör bevis för en livskraftig bygd under sent förkristen tid. Under medeltid och tidigmodern tid sker sedan en fullskalig kolonisation av socknen, som överensstämmer med den bebyggelsesituation vi känner än idag.

Ekeberga och Lenhovda socknar tillhör idag olika kommuner, men i äldre tid utgjorde Ekeberga annexförsamling till Lenhovda. Det är uppenbart att utbytet socknarna emellan var omfattande förr i tiden. Många släktskap och ekonomiska förbindelser kan följas till och från byar över sockengränsen, och av den anledningen omfattar kartan nedan bägge socknarnas byar från tiden för Generalstabskartan 1870.

Källor:

Larsson, Lars-Olof (1979). Småländsk bebyggelsehistoria. 1, Från vikingatid till Vasatid, 1, [Värend], 1, Kinnevalds härad. Växjö: Högsk. i Växjö

Lenhovda: en värendssocken berättar. (1948). Lenhovda: Fören.