Ingeborg Abramson (f. 22/9 1899 d.6/8 1982)

 

 

Nedanstående text är renskriven från stencilerat exemplar i Elsa Längfors (född Lindvall) ägo. Endast uppenbara stavfel etc. har rättats av undertecknad. Avseende den s.k. Åhultsläkten har Ingeborg Abramson traderat den uppgift om ett sannolikt släktskap mellan Gudmund Jonsson och Håkan Jonsson. Detta släktskap som Frans Lindvall betraktat som troligt bestreds senare på goda grunder av Nils Hammerby. Läsning av Södersteens och Lindvalls orginalkällor rekommenderas, när så hänvisas till dessa arbeten.

 

Mikael Henriksson

 

 

Vägershultsläkten, en gammal släkt i Lenhovda socken.

 

Inledning.

Dessa anteckningar utgöra en kortfattad berättelse om en släkt, som från 1500-talet och troligen även långt tidigare, bebott och brukat Vägershults by. Den bestod av två oförmedlade hemman.

Lenhovda socken tillhör Uppvidinge härad i Småland och var en del av det gamla Värend. Socknen utgjorde i viss mån centralpunkt i häradet. Tingsplatsen var belägen där och viktiga vägar sammanstrålade där.

Lenhovda nämnes första gången 1266 i ett intyg om hemmansbyte mellan Nydala kloster å ena sidan och Värendsbon Åke i Stuckaboth å den andra. Denne erhöll i utbyte för denna gård och sina gårdar i Lenhovda del av Sunderby uti Njudung med mellanavgift. Flera adliga släkter h haft gårdar i Lenhovda. Nils Dannes (Bielke) hustru Ingeborg Laurentsdotter (två stjärnor) ägde en gård i Hassla. Denna Ingeborg var den heliga Birgittas ungdomsvän och följeslagare till Rom, 1349.

I det fastebrev, som häradshövdingen i Uppvidinge Peder Sonesson 1451, lördagen näst före kyndelsmässa, i Lenhovda skrivit på gårdar, som Karl Knutsson (Bonde) köpt av Britta Thuresdotter nämnas tre gårdar. Bland nämndemännen är Pedher Jonsson i Hassla.

Källorna till dessa anteckningar har varit först och främst: Södersteens uppsats i Personhistorisk tidskrift angående släkten Linder samt "Lenhovda, en Värendssocken berättar". Därtill har kommit Kammararkivets mantalslängder för Älvsborgs lösen 1571 och 1613. Lenhovdas äldre kyrkoböcker och husförhörslängder, Smålands nations i Uppsala matrikel, Växjö skolas matrikel, Växjö stifts herdaminne, Linnés parentation över Andreas Neander i Svenska Linnésällskapets årsskrift, förteckningen över riksdagsmän av bondeståndet, folkskoleinspektör Frans Lindvalls artikel i Hyltén-Cavallius-föreningens årsskrift samt andra hans anteckningar om Lenhovdasläkter. Dessutom har jag använt Carl Landins släkttavla med bifogade upplysningar samt en rik flora av muntliga berättelser, som bevarats inom släkten.

Jag vill påpeka att dessa anteckningar om Vägershultsläkten ej äro uttömmande. Genom en grundlig forskning främst i domböcker och kyrkliga handlingar kan man säkert få fram mycket mera. Jag har tyvärr inte tillfälle att fortsätta utan överlämnar det åt kommande intresserade släktmedlemmar.

 

Eskilstuna 1969

Ingeborg Abramson

 

Vägershultsläkten, en gammal släkt i Lenhovda socken.

 

Vid nyare tidens början bodde i Lenhovda, Uppvidinge härad, en släkt, som kan kallas Vägershultsläkten efter släktgården i Vägershult, men som även spritt sig till andra byar inom socknen, främst Nöbbele men även till angränsande socknar, Ekeberga och Algutsboda.

Denna släkt har ej gemensamt släktnamn och är därigenom ganska svår att följa, men vissa förnamn återkomma regelbundet och visa släktsamhörighet. Särskilt ofta förekommer det mera ovanliga namnet Öggir (Ögge, Högge, Hegge) samt Håkan.

Äldst i ägarelängden till släktgården Vägershult i nyare tid synes vara Per i Vägershult, innehavare av 1/2 mantal skattehemman i Lenhovda, omtalad 1531, samt Tore i Vägershult, nämnd 1550. Båda omnämnda i H. Södersteens artikel "Den svensk-finska ätten Linders härstamning" i Personhistorisk Tidskrift.

I skattelängden för Älvsborgs lösen 1571 nämnes Per Gammal i Vägershult, vilken också omnämnes i andra längder 1575 och 1584. I samma skattelängd 1571 nämnes även andra namn från Lenhovda, vilka möjligen kan ha tillhört samma släkt, nämligen Måns Öggesson i "Nybble" Lenhovda och Per Öggesson i "Nybble" Lenhovda. Därjämte finns en Per Håkansson, Lenhovda, men hans gårdsnamn är oläsligt.

Per gammal i Vägershult hade en son, Carl Pedersson i Vägershult, nämnd i längderna 1596-1626. I mantalslängden för Älvsborgs lösen 1613 nämnes han tillika med Håkan i Vägershult, Måns Simonsson i Vägershult och knekten Måns Carlsson i Vägershult. Carl Pedersson synes ha ägt Norragård.

Carl Pederssons son hette Öggir (Ögge, Högge) Carlsson i Vägershult. Samtidigt med honom levde en Hegge Carlsson, Hökhult, Lenhovda, vilken var riksdagsman för Uppvidinge härad 1643 och 1649.

Öggir Carlsson hade sonen Peder Öggirsson, vilken begravdes i Lenhovda 1668, varvid 10 rdr gavs till kyrkan. 1684 betygar nämndemannen Simon i Nöbbele något angående Peder Öggessons barn i Vägershult enl. Uppvidinge härads dombok.

Peder Öggesson hade en son vid namn Anders Persson i Vägershult, född omkr. 1650, begravd i Lenhovda 1693 26.5. (63 år gammal), gift 1657 22 sönd. eft. Tref. i Vägershult med Elin Bryngelsdotter, född omkr. 1634, död i Vägershult 1733 20.5. (99 år och 5 månader gammal).

Peder Öggesson hade troligen även en son Simon, som i mantalslängderna för Vägershult är upptagen med sin hustru bredvid Anders och dennes hustru.

Anders Perssons hustru Elin Bryngelsdotter var troligen syster till Per Bryngelsson, som bodde i Nöbbele Mellangård samtidigt med Simon Håkansson, häradsdomare, enl. Generalrullan för Lenhovda socken 1686. I samma rulla står Anders Persson, Norregård tillika med Berge Nilsson och änkan Gertrud för Vägershult.

Anders Persson och hans hustru Elin Bryngelsdotter hade tre söner och en dotter: Håkan Andersson, Ögge Andersson, Carl Andersson och Ingeborg Andersdotter.

Håkan Andersson, död 1741 d.28.1. var gift med Botild Jonsdotter. Han ägde först Möcklehultsmåla i Lenhovda och flyttade 1712 till Vägershult. Han var nämndeman och deltog som sådan tillsammans med major Håkan Skytte, länsman Gräfling och nämndemannen Karl Karlsson i Boaskruv i en av bergmästare Lemoine beordrad syn för lämpligheten att anlägga ett järnbruk på Sävsjö säteris ägor (Lenhovdaboken s.545).

Håkan Andersson är stamfader för släktgren I.

Ögge Andersson var född omkr. 1672 i Lenhovda, död 1743 d.6.3. i Algutsboda. Han var hejdridare, rusthållare och nämndeman samt kallas i Lenhovdaboken "förre länsmannen". Han var gift 1) med Anna, född omkr. 1679, död i Vägershult 1711 d.6.2. (32 år gammal), troligen i den svåra pestepidemi som drog fram över Småland 1710-11. 1711 dogo 48 personer i Lenhovda socken. Det ansågs att hemvändande soldater fört den med sig från Ryssland. Efter Annas död gifte Ögge Andersson om sig med Elisabeth Persdotter från Maskummeberg, dotter till Per Björnsson och Elisabeth Svensdotter, dotter till löjtnanten Sven Bökling i Tomeshult. Hon hade tidigare varit gift med Håkan Persson, nämndeman, bosatt i Tomeshult.

Ögge Andersson är stamfader för släktgren II. Linderska grenen.

Carl Andersson gifte sig 1694 med änkan Ingrid Jonsdotter från Hassla, en av de äldsta byarna i socknen.

Ingeborg Andersdotter från Vägershults Norregård gifte sig med Simon Gudmundsson i Åhult, vilken 1715 var ägare till 1/4 av hemmanet. Han var son till Gudmund Jonsson och hans hustru Elisabeth Månsdotter, dotter till kyrkoherden i Lenhovda Magnus Benedicti, 1618-1655.

 

Håkan Anderssons släktgren.

 

Håkan Andersson, nämndeman och enl. traditionen även häradsdomare, ägde först Möcklehultsmåla i Lenhovda och flyttade sedan till Vägershults Norregård, troligen när brodern Ögge Andersson 1712 flyttade till Tomashult i Algutsboda. Han var gift med Botild Jonsdotter år 1704 d.2.7. Hon avled 1758 d.10.9. 75 år gammal. Håkan Anderssons födelseår är inte känt, han avled 1741 d.28.1

De hade barnen Anders Håkansson, Per Håkansson, Nils Håkansson, Elin Håkansdotter och Annika Håkansdotter.

Anders Håkansson ägde enl. Lindvall fädernegården Vägershults Norregård och dessutom nuvarande nämndemansgården. Han hade dottern Elin Andersdotter f. 1743, gift med Nils Jonsson från Älghult f. 1730, vilka i husförhörslängden stå för Vägershults Södregård. De hade dottern Maria f. 1768 samt sönerna Magnus f. 1771, Anders f. 1774 och Peter f. 1780. Anders Nilsson gifte sig med Maria Simonsdotter f. 1781 från Vägershults Norregård och bosatte sig där. Där föddes Carl Andersson 1822, Frans Lindvalls far.

I husförhörslängden för 1823-28 nämnes brodern Peter Nilsson, boende i Södregården, gift med Sara Johannisdotter f. 1791 och med barnen Nils f. 1809, Johannes f. 1811, Jonas Peter f. 1815, Carl Gustaf f. 1818, Anna-Lisa f. 1821, Elin Sophia f. 1823 och Johan f. 1826. Av dessa blev Sophia Petrsdotter, gift med Johannes Nilsson, mor till Karl Johannesson i Vägershult. Han var far till nämndemannen Vitalis Karlsson i Vägershult.

Om brodern Nils Håkansson är intet känt. Dottern Elin Håkansdotter f. 1715 d.21.8. var gift med Gabriel Johansson f. 1701 död 1787. De hade sonen Carl, troligen också en dotter Annika Gabrielsdotter, gift med Carl Gislesson. Enl. husförhörslängden bodde dessa i Norregården. Där står även: "inhyses änkan Elin Håkansdotter kan läsa bok och Luth. Cath." Det finns även en Johannes Gabrielsson f. 1751, gift med Catharina f. 1764 och bosatta i Södregården. De hade barnen Elin f. 1782, Håkan och Per.

I Norregården bodde också Håkan Anderssons yngsta dotter Annika Håkansdotter f. 1725 och hennes man Pehr Gislesson f. 1713 död 1787. Deras son Gisle Persson f. 1749 inskrevs som elev i Växjö skola 1764: "Gisle Petri, rust. filius, de paroechia Lenhovda & vico Wägershult, natus anno 1750".

Gisle Persson var gift med Elin Månsdotter f. 1756 och hade barnen Ingrid f. 1775, Annika f. 1776, Petter f. 1779 d.1786, Catharina f. 1782, Helena f. 1786, Sara f. 1790 och Peter Gustaf f. 1798. Helena Gislesdotter återfinnes i husförhörslängden 1823 som hustru till Jonas Svensson f. 1772, boende i Norregården.

Vägershults by omfattade fordom två oförmedlade hemman och kan kallas en släktby. Men genom arv och köp mellan släktmedlemmar har gårdarna delats upp och på de två ursprungliga gårdarna, Norregården och Södregården ha bott så många familjer att det är mycket svårt att ur husförhörslängderna följa de enskilda släktingarna. Så bodde samtidigt alla Håkan Anderssons barn utom Per Håkansson på Vägershult och även i nästa generation tycks många av barnen ha stannat kvar på Vägershult.

Sexton torp och backstugor funnos på 1800-talet under Vägershult och åtminstone knektarnas betecknades med gårdsnamnet. 16?? fanns 1327.646.gl. Nils Andersson för Vägershult. Det är troligen hans son , som i Larssons: Wäxjö läroverks äldre matrikel, antecknas som "Petrus Nicolai Mil. filius, par. Lenhovda, Wejershult, 13 an. in classem puerorum" år 1714 d.1.11.

Håkan Anderssons och Botild Jonsdotters andre son Per Håkansson var född i Möcklehultsmåla 1707 d.4.6. Han inskrevs i Wäxjö gymnasium 1723 d.3.11. "Petrus Haquini, Scabini filius, par. Lenhovda v. Vägershult, 17 anno". (Larsson: Wäxjö läroverks äldre matrikel). Han var nämndeman och deltog som riksdagsman i den konfliktladdade riksdagen i Norrköping 1769-70.

Per Håkansson gifte sig 1732 d.3.11. med Maria Svensdotter f. 1715 d.14.10. +1790 d.11.4. dotter till Sven Månsson och h.h. Elin Jonsdotter, Hökaskruv, Lenhovda. Morgongåvan var 20 lod silver. Hennes bouppteckning ingiven till sommartinget 1790 finnes kvar. Den är underskriven av änklingen Per P.H.S. Håkansson samt boutredningsmännen Johannes i Hökaskruv samt Ygge Bengtsson i Hassla. Närvarande var också dottern "enkan Elin", "Dottern Annika och Kersten, bägge myndiga, men nu frånvarande".

Bouppteckningen är riklig med bl.a. två silverbägare, koppar, tenn och mässling samt malm och rikligt med sängkläder.

Per Håkansson dog två år senare 1792 d.1.5. Han och hans hustru Maria Svensdotter hade sex barn: Annika f. 1733 d.21.3., Kerstin f. 1735 döpt d.4.5., Sven f. 1740 d.23.10., Elin f. 1744 d.3.7. +1802 d.26.2., Håkan f. 1747 d.29.1 samt Jonas. Sven och Jonas synas ha dött tidigt. Kerstin gifte sig med Anders Svensson i Bohult. Enligt släkttraditionen blev hon tidigt änka och omgift två gånger, sista gången med en glashandlare och bodde till slut mycket fattig i Nöbbele Mellangård.

Dottern Elin vigdes 1763 d.14.8. med Jonas Håkansson från Kylleskruv f. 1741 d.18.1. +1790 d.3.5. son till Håkan Svensson och Elisabeth Johansdotter, Kylleskruv. De blevo då boende i Nöbbele Mellangård.

Sonen Håkan inskrevs 1757 i Wäxjö läroverk "Haquinus Petri, filius membri iudicii territorialis Uppvidinge, de parochia Linhofda et pago Nöbbelöf, anno 10" (Larsson: Wäxjö läroverks äldre matrikel). Han tog sig namnet Mellander efter hemgården. Det breättas att han rest till Amerika och han nämnes ej i kyrkoböckerna, ej heller vid bouppteckningen efter modern 1790. Om bröderna Sven och Jonas är intet känt, förmodligen dogo de tidigt.

Nöbbele Mellangård övertogs av dottern Elin Persdotter och hennes man Jonas Håkansson från Kylleskruv. Han dog redan 1790, samma år som svärmodern Maria Svensdotter och hans hustru Elin kallas änka vid bouppteckningen efter modern.

Elin och Jonas hade barnen Helena f. 1772 d.18.5., gift med soldaten Peter Persson Falk f. 1769 i Hassla, sonen Per f. 1777 d.8.5. samt de tidigt döda barnen Håkan, Johannes och Elisabeth. Denne Peter Falk i Hassla är troligen identisk med den avskedade soldaten Peter Falk, född 1769 vilken enl. Lenhovdaboken s.397 bodde på Prinsnäs senare kallat Falkalyckan 1830. Efter honom bodde där torparen Elias Falk, troligen en son.

Per Jonasson på Nöbbele Mellangård var endast tretton år när fadern dog och femton när morfadern den gamle riksdagsmannen dog. Han gifte sig 1799 d.22.11. med Sina Svensdotter från Kylleskruv f. 1782 d.10.10., dotter till Sven Olofsson och h.h. Karin Håkansdotter, Kylleskruv, Lenhovda. De hade barnen: Johannes f. 1800 d.5.5., Håkan f. 1803 d.23.5., Lisa f. 1807 d.12.9. +1808, Catharina f. 1809 12.3., Jonas f. 1811 d.3.8., Lisa f. 1814 d.17.4., Gustaf f. 1817 d.9.5. och Lotta f. 1820 d.27.10.

Per Jonasson avled 1821 d.2.6. endast 44 år gammal och familjen hade stora ekonomiska svårigheter. Gården kunde inte behållas och de äldsta fingo söka sig arbete och de yngre barnen hjälptes av släktingar. Enl. husförhörslängd 1828-33 bodde änkan Stina Svensdotter inhyses i Nöbbele Mellangård med barnen Jonas 1811, Lisa 1814, Gustaf 1817 och Lotta 1820. De flyttade 1830. Ny ägare av gården var Jonas Peter Jansson från Elghult med hustrun Lisa Magnidotter.

Per Jonassons och Stina Svensdotters äldste son Johannes f. 1800 d.5.5. var kyrkväktare och ringare i Lenhovda 1843-1876. Han står omnämnd i boken om Lenhovda s.198 "Intill 1843 innehades kyrkoväktaretjänsten av Arvid Blomström, Lenhovda. Han efterträddes då av Johannes Pehrsson, Westregården." Då användes ännu tjänstedräkt, vilket framgår av ett stämmobeslut:" På kyrkoväktaren Johannes Pehrssons därom gjorda begäran, lovade sockenmännen att låta reparera den gamla kyrkoväktarekappan och av kyrkokassan uppbära reparationskostnaden."

Per Jonassons och Stina Svensdotters andre son var Håkan Persson f. 1803. Han bodde i backstugan Dalen under gården Wret, från 1834 enl. Lenhovdaboken s.112. Han skulle göra tio dagsverken årligen till Wret, men denna skyldighet upphörde 1886. Han var den siste profossen "tjuvapiskaren" i häradet och uppbar härför en årlig statspension av 15 kronor. Håkan var gift två gånger och hade fem barn. Han dog på 1890-talet.

Catharina och Jonas togos troligen om hand av fastern Helena, gift med soldaten Peter Persson Falk från Hassla, senare boende på Prinsnäs. Catharina blev bosatt där och Jonas bodde senare i Furuby. Om Lisa f. 1814 är intet säkert känt, en ättling till henne är enligt Maria Landin en Helmer Engdahl, Åseda.

Gustaf Persson f. 1817 kom till sitt morföräldrahem i Kylleskruv. Systern Lotta f. 1820 blev som gift bosatt i Näsby Skallagård, Dädesjö.

Per Jonassons och Stina Svensdotters tredje son Gustaf var född 1817 d.9.5. i Lenhovda, Nöbbele Mellangård, och endast fyra år när fadern avled 1821 d.2.6. Han kom som helt ung till sitt morföräldrahem i Kylleskruv. Hans morfar var då redan död 1819. Han växte upp där, uppfostrad av en gammal man, som kallades farbror Sven, troligen en bror till hans mor Stina Svensdotter. Denne var djupt gripen av den religiösa väckelse, som då gick fram över de småländska bygderna. Han gjorde ett starkt intryck på den unge Gustaf Persson och han fick i honom ett starkt stöd och lärdomar, som han höll fast vid livet igenom. (Släkttradition).

Gustaf Persson gifte sig med Johanna Andersdotter f. 1817 d.8.11. dotter till Anders Persson f. 1792 d.20.9. från Johanstorp, Hovmantorp g. 1810 d.26.12. med Stina Svensdotter f. 1792 d.7.2. från Björneke Södregård i Herråkra. De bodde i Björneke Södregård.

Bland Johanna Andersdotters syskon märkes Ingrid Maria f. 1811 stammoder till släkten Klingmark, och Carl f. 1831, stamfader till prästsläkten Tetzell.

Gustaf Persson och hans hustru Johanna Andersdotter bosatte sig på Gräsmo.

Deras barn voro: Frans Peter f. 1841, gift 1869 med Fredrika Karlsdotter från Björneke Östregård f. 10. 1846 +1929. De köpte först Glasmålen på 49 år, sålde och övertog Gräsmo 1881. Johannes f. 1844 d.15.6. +19.? antog namnet Landin, och utbildade sig som ung till bokbindare. Gifte sig 1870 d. med Vilhelmina Nilsdotter, f. 1849 d.30.1. d. 1915 på Nilsgärde. Han ägde och bebodde Nilsgärde, Västorp, Furuby. Vilhelmina Kristina Landins föräldrar voro: Nils Håkansson i Nilsgärde f. 1826 d.28.3. i Furuby och hans hustru Lisa Stina Johannesdotter, f. 1821 d.24.6. i Furuby. Hennes farföräldrar voro: Håkan Nilsson i Nilsgärde f. 1788 d.8.11. i Furuby och h.h. Stina Magnusdotter f. 1785 i Nöbbeled. Vilhelmina Landins morföräldrar voro: Johannes Nilsson i Sjöaryd f. 1767 d.8.11. och h.h. Ingrid Persdotter f. 1788. Stina Kajsa f. 1847 d.7.9. på Gräsmo +i Horshaga, Nottebäck 1942 gift med Carl Magnus Lindgren f. 1842 d.20.1. +1894 d.8.11. Makarna ägde först Magersryd, Herråkra, sedan Horshaga, Nottebäck. Helena f. 1850 d.3.4. på Gräsmo, + Hon gifte sig 1880 med Gustav Pettersson, Åhult, Lenhovda.

 

Frans Peter Gustafssons släktlinje

 

Frans Peter Gustafsson på Gräsmo var född 1841 d.30.5. död . Han var äldste son till Gustaf Persson f. 1817 i Nöbbele Mellangård, Lenhovda, död 1897 på Gräsmo i Herråkra, och hans hustru Johanna Andersdotter f. 1817 död , dotter till Anders Persson från Johanstorp, Hovmantorp och hans hustru Stina Svensdotter från Björneke Södregård. Bland Johanna Andersdotters syskon märkas Ingrid Maria f. 1811, stammoder för släkten Klingmark och Carl, stamfader för prästsläkten Tetzell, f. 1831.

Frans Peter Gustafsson gifte sig 1869 med Anna Fredrika Karlsdotter från Björneke Östregård f. 1846 död 1929. De köpte först Glasmålen på 49 år och övertogo Gräsmo 1881. De hade barnen:

Johanna Matilda Fransdotter, f. på Glasmålen, Ekeberga 1870 död 1952 gift med Johan Peter Carlsson född 1860. Bosatta i Marhult, Nottebäck.

Karl Gustaf Fransson född på Glasmålen, Ekeberga 1876 d. 26.7. död 1963. Gift med Emma Johansson f. 1876, död 1961 från Nottebäck. de voro bosatta i Skruv, Herråkra.

Johan Peter Albin Fransson född på Glasmålen, Ekeberga 1879 död. Gift med Emmy Aronsson från Hälleberga född 1890 död. De voro bosatta på Gräsmo.

Emy Sofia Fransdotter född 1884 d.3.4. på Gräsmo. Gift 1910 med Carl Sylvon Linus Ekstrand från Algutsboda f. 1882 d.21.1. De äro bosatta på Göransberg, Furuby.

Ida Elisabeth Fransdotter född 1886 d. 23.3. på Gräsmo. Gift 1913 med sin kusin Karl Oskar Gustafsson från Åhult f. 1881 d.30.5. De äro bosatta i Åhult.

Matilda och Johan Peter Carlsson i Marhult hade barnen: Anna Kristina f. 1892 d. 6.1., Signe Alfrida f. 1894 d. 13.6., Elsa Julia Matilda f. 1899 d. 2.1., gift med Gunnar Karlsson f. 1895. Bosatta i Glosäng, Nottebäck. Erik f. 1901 d. 21.7., gift med Berta Isaksson f. 1901 i Lenhovda. De äro bosatta i Marhult.

Karl Gustaf Fransson och hans hustru Emma hade barnen: Bertil f. 1908, gift med Ingegerd Svensson, bokhandlare och kamrer i jordbrukskassan, bosatt i Lessebo. Elsa f. 1911, gift med affärsmannen Marvin Gustavsson i Åseda. Inez f. 1914 gift med Herbert Malmkvist. De äro bosatta på hennes föräldrahem Skruv, Herråkra.

Albin Fransson och hans hustru Emmy ha barnen: Vega f. 1919, gift med Hilding Andersson, Glasholmen, Hovmantorp. Arne f. 1920, äger Gräsmo tillsammans med Tage och Ruth. Tage f. 1923, gift med Gunborg Gustavsson från Nöbbele, Ruth f. 1927.

Emmy och Linus Ekstrand på Göransberg ha två adoptivbarn.

Ida och Karl Gustavsson på Åhult ha fyra barn, antecknade på Helena Gustafsdotters släktlinje.

 

Johannes Gustafsson Landins släktlinje.

 

Johannes Gustafsson f. 1844 d.15.6. på Gräsmo, Herråkra, d.1919 på Nilsgärde, Västorp, Furuby, var andre son till Gustaf Persson f. 1817 i Nöbbele Mellangård i Lenhovda, d. på Gräsmo 1897 och hans hustru Johanna Andersdotter från Björneke f. 1817 d. 8.11.. Hon var dotter till Anders Persson från Johanstorp, Hovmantorp f. 1792 dennes hustru Stina Svensdotter från Björneke Södregård.

Bland Johanna Andersdotters syskon märkas Ingrid Maria f. 1811, stammoder till släkten Klingmark samt Carl f. 1831, stamfader för prästsläkten Tetzell.

Johannes Gustafsson utbildade sig i sin ungdom till bokbindare och antog då namnet Landin, enl. släkttraditionen av beundran för en i Gävle boende synnerligen skicklig bokbindare med detta namn. Han hade sedan under hela livet bokbinderiet som bisyssla.

Johannes Landin gifte sig 1870 med Vilhelmina Kristina Nilsdotter f. 1849 d. 30.1. på Nilsgärde, Västorp, Furuby d. där 1915.

Hennes föräldrar voro Nils Håkansson på Nilsgärde och senare Berget, f. 1826 d. 28.3. och dennes hustru Lisa-Stina Johannesdotter f. 1821 d. 24.6.

Nils Håkanssons Föräldrar voro Håkan Nilsson f. 1788 d. 8.11. troligen på Nyäng under Västorps Amundsgård och Stina Magnusdotter f. 1785 d. 30.9. i Nöbbele. Hennes släkt ägde Västorps Lambritsgård och genom arv fick hon Nilsgärde som eget när de gifte sig 1816.

Lisa-Stinas föräldrar voro Johannes Nilsson i Sjöaryd f. 1767 och Ingrid Persdotter f. 1788.

Johannes Landin och hans hustru inköpte vid sitt giftermål 1870 Nilsgärde, som då under några år ägts av Carl Jonas från Hagelsmo. Nils Håkansson hade nämligen sålt Nilsgärde när han tillsammans med många andra Furubybönder i början av 1850-talet ämnade emigrera till Amerika. Resan blev inte emedan hans hustru Lisa-Stina ändrade sig och ej ville resa. Bonden på granngården Berget ville då sälja sin gård för att emigrera och Nils Håkansson inköpte den.

Johannes Landin och hans hustru Vilhelmina Landin hade fem barn.

Hilda Lovisa Landin f. 1870 d. 4.12., d.1957 d. 27.9. i Hovmantorp. Hon arbetade hela sitt liv med vävning och var en lång tid anställd vid Johanna Brunsons Väcskola i Stockholm.

Nils Gustaf Landin, f. 1873 d. 16.6. d. 1918 d. 30.10. i Stockholm.

Erik, dog ung.

Sofia Elisabeth Landin f. 1877 d.28.9., d.1948 d. 21.4. i Traryd.

Carl Edvin Landin f. 1884 d. 11.2., d. 1959 d. 25.2. på Hagelsmo.

Gustaf Landin var från 1898 köpman i Kalmar, därefter disponent vid Skruvs glasbruk till 1910 och slutligen grosshandlare i Stockholm till sin död 1918.

Han var från 1898 gift med Hilda Lovisa Andersson från Hansagård i Kåresta, Furuby. f. 1873 d. 25.8., d. 1942 d.30.11. i Stockholm. Hon var dotter till kyrkovärden Petter Johan Andersson f.1827 d.22.7., d. 1902 d. 17.8., och hans hustru Johanna Kristina Johansdotter f. 1845 d. 2.3. i Björsagården Kåresta, d.1929 i Stockholm.

Gustaf Landin och hans hustru Hilda Landin hade dottern Ingeborg Landin f.1899 d.22.9. i Kalmar, fil. mag. gift med civilingeniör Hugo Abramson f. 1897 d.28.10. i Grava, Värmland, son till godsägare Carl Hugo Abramson på Toranäs, Nässjö f.1865, d. 1910 och hans hustru Anna Salén f. 1871, d. 1921.

Hugo och Ingeborg Abramson äro bosatta i Eskilstuna. Deras barn äro: Ruth Abramson f. 1928 d.30.11. fil.mag. B.A. bibliotekarie. samt Nils Abramson, tekn. lic. f. 1931 d.22. 10., gift med Ulla Broberg f.1943 d.8.8. dotter till kamrer Erik Broberg f. 1907 d. 6.6., d.1962 och hans hustru Ingrid Forsman f. 1911 d. 8.4. Deras son är Björn Nils Hugo Abramson f. 1969 d. 2.4. i Stockholm.

Elisabeth Landin var gift med sin syssling Carl Johansson f. 1884 d. 10.7. Han är dotterson till Lotta Persdotter, syster till Gustaf Persson på Gräsmo. Han äger och bebor Lingsgård, Traryd.

Elisabeth Landin och hennes make Carl Johansson ha barnen: Sigurd f. 1916 d. 10.10 och Gunhild f. 1919 d. 16.12.

Gunhild var 1940 - 68 gift med Sölve Rosenqvist. Deras barn äro: Aina, apotekstekniker, gift med frisörmästare Carl-Axel Törnecrantz, Tingsryd. Barn: Ola, 8 år, Markus, 3 år

Irene, kontorist, gift med kontorist Kjell Bengtsson, Olofström. Barn: Petra f. 1903.

Carl Landin var gift 1) med Anna Sofia Carlsson från Hagelsmo, f. 1879 d.3.2., d.1916 d. 12.8., dotter till kyrkovärden Carl Jonas Johannesson, Hagelsmo f. 1821 d. 28.3., d.1887 och hans andra hustru Sara Maria Carlsdotter f. 1844 d. 14.5., d. 1927 d. 29.1. från Dädesjö 2) med Albertina Johansson f. 1877 d. 24.4., d. 1966 d. 3.12. dotter till Johan Johannesson f. 1839 d. 15.12. i Värendseke, d. 1909 d. 3.12. i Braås och hans hustru Stina Lovisa Carlsdotter f. 1849 d. 10.6. på Hagelsmo, d. 1927 d. 10.6.

Carl Landin och hans första hustru Anna hade barnen: Johannes Gustaf "Hanne" f. 1912 d. 3.8. samt Maria f. 1914 d. 31.1. De äga och bebo Hagelsmo. Marias dotter är Kerstin Landin f. 1945 d. 26.10. Hon är socionom.

Carl Landin hade många kommunala uppdrag, han var ordförande i kommunalnämnden, medlem i kyrkoråd och skolråd och ledamot i taxeringsnämnden.

 

Stina Kajsa Gustafsdotters släktlinje

Stina Kajsa var dotter till Gustaf Persson f. 1817 i Nöbbele Mellangård i Lenhovda, död 1897 på Gräsmo och hans hustru Johanna Andersdotter f. 1817 d.8.11. dotter till Anders Persson f. 1792 d.20.9. från Johanstorp, Hovmantorp gift 1810 d.26.12 med Stina Svensdotter f. 1792 d.7.2. från Björneke Södregård. Bland Johanna Andersdotters syskon märkes Ingrid Maria f. 1811 stammoder till släkten Klingmark, och Carl f. 1831, stamfar till prästsläkten Tetzell.

Stina Kajsa var född 1847 d.7.9. på Gräsmo och död 1942 i Horshaga, Nottebäcks socken. Hon gifte sig med Carl Magnus Lindgren f. 1842 d.20.1. död 18?? d.8.11. Han tillhörde en släkt Lindgren, vars namn förekommer ett par gånger i anteckningar från Lenhovda. Äldst är Hans Torsten Lindgren, Kylleskruv, korpral vid Smålands kavalleri, död 1705 i Polen. Han var gift med Catharina Svensdotter Bunera, dotter till komministern i Furuby Sveno Bunerus. Deras son var "Pedagog" Theodor Lindgren i Vrigstad.

En Karl Lindgren, "knippsmed" var anställd vid Sävsjöströms bruk 1744.

Skolemästaren Nils Lindgren som redan tidigare tjänstgjort både i Lenhovda och Dädesjö antogs 1830 enl. ett protokoll till ordinarie skolemästare i Lenhovda "såsom en väl känd och skicklig barnalärare". Undervisningen sker tur och rotevis i Sävsjö, Ålatorp, Merhult, Åhult, Bostorp, Vägershult, Lenhovda och Hökaskruv. För varje barn, som undervisas betalar föräldrarna till Lindgren en skilling banco om dagen, och han får därjämte dagligt underhåll av dem, som därtill äga råd och lägenhet. För fattiga och värnlösas, som han undervisade, lovades honom 10 riksdaler banco ur fattigkassan.

Frans Emil Lindgren, husar vid Kungl. Smålands reg. och Ingelstads skvadron bodde under 1890-talet på husartorpet nr. 81 under Kylleskruv, Lenhovda.

När Carl Magnus Lindgren gifte sig var han husar och tjänade på Kylleskruv, som låg nära Gräsmo, hans hustrus föräldrahem. De köpte efter giftermålet gården Magersryd i Herråkra, vilken de brukade under några år. Under denna tid rustades gården upp och nya byggnader uppfördes. När allt blivit väl upprustat såldes denna gård och en annan större gård inköptes i Horshaga, Nottebäcks socken. Även denna gård rustades upp och en ny stor ladugård byggdes 1892-93. Kort därefter sjuknade Carl Magnus Lindgren och dog 1894 d.8.11. Carl Magnus och Stina Kajsa hade sex barn: Gustaf Emil f. i Magersryd 1871 d.8.9. död i Horshaga 1948 d. 8.9. Johan Petter f. i Magersryd 1874 d.10.7. död i Amerika 1969. Helena Sofia född 1877 d.8.4. i Magersryd, död i Stockholm 1961 d.14.6. Karl August född i Magersryd 1880 d.24.8. död i Malmö 1955 d. 1?.9. Melker Edvin född i Magersryd 1883 d. 15.4. död i Amerika. Emmy Johanna född i Horshaga 1888 d. 13.7

Gustaf Emil f. 1871 var 23 år vid faderns död. Han ville inte övertaga gården utan arbetade hela sitt liv inom trävarubranschen såsom faktor och disponent. Under sina sista år bodde han i Horshaga och hade många kommunala uppdrag.

Johan Petter f. 1874 emigrerade redan före faderns död till Amerika. Han fick biljett av faderns släktingar och var en tid hos dem. Gift med Roxie och hade tre barn: Sophia, gift Davidsson, Carl Magnus gift med Helen, inga barn, samt Edna, gift med ingeniör Moretz, vilka ha en son Bruce. Johan Lindgren bodde på sin ålderdom hos denna dotter. Vid hans 95-årsdag d. 10. juli 1969 besöktes han där av sin syster Emi och sin brorsdotter Asta Calmestrand samt av sina släktingar i Amerika.

Helena Sofia f. 1877 var under många år pensionatsinnehavare i Stockholm.

Karl August f. 1880 var gift två gånger 1) med Anna Nilsson f. 1892 död 1922. 2) med Kristina Nilsson f. 1889 död 1951. I första äktenskapet hade han två barn: Astrid Linnea f. 1916 d.5.8. Sjuksköterska i Röda Korset, gift med drätseldirektören i Trollhättan Allan Carlsson-Calmestrand f. 1915 d.10.1. Deras barn äro: Rolf, f. 1948 d. 23.2., Åke f. 1952 d. 20.7. samt Arne f. 1954 d. 18.4.

John Gustaf f. 1918 d. 30.6. Kontorist. gift med Karin Svensson f. 1920 d. 19.3. Deras barn äro: Ulla Kajsa f. 1945 d. 18.6. Gift med Nils Gunnar Smith f. 1942 d. 30.12 samt Birgitta f. 1951 d.8.5. I Carl August Lindgrens andra äktenskap föddes Wivi 1926 d.11.8. i S:t Pauli förs. Malmö. Hon är gift med Ingeniör Gunnar Sandberg f. d.15.3 1915 i Lomma förs.

Melker Edvin f. 1883 emigrerade i 23-årsåldern till Amerika. Han var där gift och hade två barn: Carl Edvin och Leon. Carl Edvin är bosatt i Minnesota och har en son.

Emmy Johanna f. 1888 samarbetade en tid med sin syster Sofia och har sedan varit framgångsrik fastighetsmäklare. Hon har nu som sommarnöje den byggnad hennes mor bebodde i Horshaga efter försäljningen av den stora gården.

 

Helena Gustafsdotters släktlinje.

Helena Gustafsdotter, född 1850 på Gräsmo var yngsta dotter till Gustaf Persson f. 1817 i Nöbbele Mellangård, Lenhovda, död 1897 på Gräsmo och hans hustru Johanna Andersdotter f. 1817, dotter till Anders Persson från Johanstorp, Hovmantorp f. 1792 och hans hustru Stina Svensdotter Björneke Södregård f. 1792. Bland Johanna Andersdotters syskon märkas Ingrid Maria f. 1811, stammoder till släkten Klingmark och Carl f. 1831, stamfader till prästsläkten Tetzell.

Helena Gustafsdotter gifte sig 1880 med Gustaf Pettersson från Åhult, Lenhovda.

De voro bosatta på Åhult, och hade tre barn: Karl Oskar Gustafsson f. 1881 d.30.5. Gift 1913 med sin kusin Ida Elisabeth Fransdotter från Gräsmo f. 1886 d.23.3.

Matilda "Mattis" f. 1884 d. 13.9. Gift med Emil Holmberg från Herråkra.

Per Gustafsson f. 1889 död 1963 i Värnamo. Gift med Hulda Gustafsson från Ekeberga.

Karl Oskar Gustafsson och hans hustru Ida hade barnen: Berta f. 1916, Karin f. 1918, gift med Gustav Fransson, Hovmantorp, Ingrid f. 1924, död 1951, gift med Bengt Johansson från Hälleberga, Bengt f. 1932, gift med Gunvor Pettersson från Linneryd. Bosatta i åhult.

Matilda "Mattis" gift med Emil Holmberg från Herråkra hade barnen Bertil Holmberg, f. 1910 d.20.3., Läroverksadjunkt. Gift med Siv Thulin, fil.mag. f. 1919 d.7.10. Bosatta i Bromma. De ha sönerna Björn f. 1948 d.30.5. samt Nils f. 1953 d.3.2. Tage Holmberg, avdelningsdirektör i Telestyrelsen f. 1919 d.15.4. gift med Greta Ulrika Bengtsson f. d.13.4. 1917. Bosatta i Farsta. De ha barnen Elisabeth f. 1947 d.27.2. och Hans f. 1951 d.671(?)

Per Gustafsson f. 1889 d.19.9., d. 13.9. 1963 var gift med Hulda Emilia Svensson f. 1892 d.8.9. i Ryd i Ekeberga. Deras barn äro Börje f. 1921 d.2.4. Bosatt i Tranås, möbelpolerare. Irma f. 1923 d.6.6. tandtekniker, gift med forstmästare Viktor Aru f. 1918. Bosatta i Jönköping. Ingrid f. 1926 d.31.10., gift med Allan Svensson f. 1923. Bosatta i Anderstorp. Allan f. 1930, förste byråsekreterare vid Poststyrelsen, Stockholm. Inga f. 1936 d.19.11. sjuksköterska, gift med banktjänsteman Karl-Erik Augustini f. 1927. Bosatta i Norrköping.

 

Ögge Anderssons släktgren.

Denna släktgren har utforskats av H. Södersteen, vilken framlagt sina resultat i en artikel i Personalhistorisk Tidskrift, vilken här till stora delar citerats. Artikelns namn är: Den svensk-finska ätten Linders härstamning.

Ögge Andersson, f. 1672 i Lenhovda + 1743 i Algutsboda, var son till Anders Persson i Vägershult och hans hustru Elin Bryngelsdotter. Han var en förmögen man, hejdridare, rusthållare och liksom sin bror Håkan Andersson nämndeman. Han ägde först Vägershult i Lenhovda och flyttade sedan år 1712 till Thomashult i Algutsboda, varvid Vägershult övergick till brodern Håkan Andersson.

Ögge Andersson var först gift med Anna, (släktnamnet obekant) f. omkr. 1679 + i Vägershult 1711 d. 6.2. troligen i den svåra pestepidemi som år 1710-11 drog fram över Småland, hemförd av soldater som återvände från Karl XII:s krig i Ryssland. Antalet döda år 1711 i Lenhovda var 48.

Ögge Anderssons och hans hustru Annas barn voro: Märta, döpt 1699 d. 5.11, levde 1743. Andreas Linder, döpt 1701 d. 3.11. Annika Linder, döpt 1704 d. 17.1. bgr. 1757 d. 15.7. i Algutsboda. Elisabeth, döpt 1706 d. 4.11. och Magnus Linder döpt 1709 d. 28.8.

Efter sin första hustrus död gifte Ögge Andersson om sig, troligen redan 1712, med Elisabeth Persdotter från Maskungeberg, dotter till Per Björnsson och Elisabeth Svensdotter, dotter till löjtnanten Sven Bökling i Thomeshult i Algutsboda. Elisabeth Persdotter hade förut varit gift med Håkan Persson, nämndeman i Thomeshult. (Södregården).

Ögge Andersson överlät då släktgården i Vägershult, som han förut bebott, till brodern Håkan Andersson, och flyttade över till hustruns gård. Där inköpte han i Thomeshults by 1712 1/6 mantal av Johan Persson i Moshult och 1716 1/3 av Thomeshult.

Barnen växte alltså upp på Thomeshult och förhållandet mellan styvmodern och barnen synes ha varit mycket gott. Hon överlät 1712 hälften av sin gård Thomeshult för 150 daler till styvdöttrarna Elisabeth och Annika och 1718 skänkte hon till ett vart av sina styvbarn 50 daler "i betraktande av den lydaktighet med vilken de alltid tillhandagått".

Om äldsta dottern Märta är föga känt.

Äldste sonen Anders (Andreas) Öggesson omtalas första gången när han 1707 d. 8.11. inskrevs i Växjö skola (Larsson: Wäxjö Läroverks äldre matrikel) "Andreas Aegidii in Linhoffda natus, Rusticus filius in classem infimam. Deus Benedicat. (in catalogum civium Wexionensium relatus est.)" I Smålands nations i Uppsala matrikel för år 1721 står: "Andr. Linder, Wex." I universitetets album är han inskriven med namnet Andreas Oegidii Lindenius, sedermera ändrat till Linder.

Andreas Linder blev fil. mag., vice häradshövding och brukspatron på Solberga i Vintrosa, Örebro län. begraven 1781 d. 7.10. i Tysslinge, Örebro län. Han var gift med Christina Stockenström f. 1709 i Örebro, d. 1786 d. 16.12. i Vintrosa, dotter till borgmästaren i Örebro, bergsmästare i Nora och Linde bergslager, riksdagsmannen Erik Stockenström och Emerentia Rokes. De hade en dotter, okänd till namn och födelseort, men omnämnd i bouppteckningen efter modern, där det heter att dennas arvinge var "hennes enda barnbarn och dotterdotter Mademoiselle Bergendahl i Göteborg" och att hon alldeles uteslutit sin enda dotter, Fru Bergendahl, som ock är i Göteborg.

Annika Öggesdotter Linder f. i Lenhovda 1704 + i Algutsboda 1757 var gift med hejdridaren Johan Algulin f. 1689 + 1757. De hade barnen Magnus Algulin f. 1738 + 1790. Han var assessor i Bergskollegium, direktör för tackjärnsblåsningen i riket och ägare till Isaksbo.

Deras andre son var Johan Algulin f. 1738 + 1819, fil. jubeldoktor och prost i Fröderyd, Jönköpings län. I Larssons matrikel över Wäxjö läroverk är han omtalad 1747 19.11. "Johannes Algulin Venationis praefecti flilius, annorum 9, par. Algutsboda vico Gudharsmahla in classem 3:am." Han var gift med en brosrdotter till Carl v. Linné och skall ha blivit blind.

Elisabeth Öggesdotter gifte sig 1724 med Daniel Eriksson i Helleberga.

Magnus Öggesson Linder f. 1709 i Lenhovda + 1799 d. 17.1. i Vichtis socken i Finland var Ögge Anderssons andre son. Han inskrevs 1721 17.10 i Wäxjö gymnasium "Magnus Aegidii rust. fil. par. Algutsboda v. Thomashult 11 ann. in classem puerum (Linder). Han blev bergsmästare i Finland 1747, brukspatron ägare av Svartå bruk i Karis socken och godset Vanjärvi i Vichtis socken.

Han var sedan 1748 d. 20.9. gift med Anna Christina Kreij, f. 1727 d. 21.3. på Svartå, + 1793 d. 12.9. på Vanjärvi, dotter till brukspatron Henrik Johan Kreij och Anna Margareta Stålhammar. De hade barnen: Adolf Johan f. 1749 + 1812, Lagman, Magnus f. 1751 + 1801, brukspatron på Svartå, Fader till bergsrådet friherre Magnus Linder af Svartå och överstelöjtnanten Carl Anton Linder. Andreas f. 1752, Anna f. 1759 + 1773.

Överstelöjtnanten Carl Anton Linder, erhöll finskt adelskap 1830. På hans adliga nummer adopterades och introducerades 1833 hans äldre broder, bergsrådet Magnus Linder, född 1792, död 1863, vilken 1859 upphöjdes i finsk friherrlig värdighet, och i denna egenskap introducerades 1860 med namnet Linder av Svartå n:o 44. Den friherrliga ätten Linder utdog 1896. Överstelöjtnanten Carl Anton Linders yngste son, Christoffer Alexander Ernst Linder, född 1838, död 1868, godsägare, framstående politiker och nationalekonomisk författare, var gift med Maria Amelie Albinia Lavonius (gift 2. gången 1872 med konsul Oscar Ekman i Göteborg). På uppdrag av sonen, generalmajor Ernst Linder i Stockholm har H. Södersteen gjort den utredning varpå denna berättelse om Ögge Anderssons från Vägershult släktgren är byggd.

 

 

Åhultssläkten i Lenhovda socken.

Ingeborg Andersdotter från Vägershults Norregård, dotter till Anders Persson och hans hustru Elin Bryngelsdotter, gifte sig med Simon Gudmundsson i Åhult, son till Gudmund Jonsson och hans hustru Elisabeth, dotter till kyrkoherden i Lenhovda socken Magnus Benedicti 1618-1655. Han var även unde tolv år fältpräst vid Smålands ryttare.

Ingeborg Andersdotter kom härigenom in i en ovanligt kraftfull och begåvad släkt. Hennes svärfar Gudmund Jonsson hade varit knekt och sedan lejt sin bror Jon Jonsson, som kämpade i Tyskland och skulle varit med om marschen mot Prag 1648 om han ej blivit sjuk. En annan broder var den Håkan Jonsson i Åhult, nämndeman, tolvman och högt ansedd, stamfar för släkten Neander.

Ingeborg Andersdotters make hade haft tre bröder, vilka alla dött i kronans tjänst. Även Simon blev utskriven, men lyckades bli förklarad för sjuk och "alldeles oduglig av villarpaskottet". Han blev ägare till 1/4 av hemmanet. 1688 hade gården brunnit och den följande tiden var det många missväxtår. 1702 blev tre bönder i Åhult Simon, Per och Jon vid tinget i Lenhovda dömda till fem dalers böter för "en i våda bränd ek".

Simon Gudmundsson i Åhult och hans hustru Ingeborg Andersdotter hade barnen Anders Simonsson och Annika Simonsdotter. Hon gifte sig med Nils Persson, död 1726, då de endast varit gifta i sju år. De hade varit bosatta i Läshult i Ljuder, där Nils Persson mot fyra frihetsår tagit upp 1/4 mantal Läshult Norregård, som legat öde. Annika flyttade som änka tillbaka till släkten i Åhult med sina fyra barn. Av dessa var Johan Nilsson en mycket driftig man, född d.20.4. 1724. Han arbetade vid Lessebo Järnbruk och blev sedan smed i Åhult där han köpte en del av moderns hemgård. Han dog 1782. Gift med Kerstin Gunnarsdotter från Kalkhult i Ekeberga, hade han sju söner och en dotter. Dottern stannade på gården, sonen Simon kom till Vägershult, de övriga sökte sig levnadsbanor utanför socknen. Fyra av stönerna fingo studera vid skolan i Växjö, en broder, Johannes, blev köpman i Karlskrona, två bröder, Anders och Fredrik gick till sjöss, blev kaptener och seglade på Indien. Samuel, den femte brodern, blev präst och tog sig namnet Åstrand, de övriga bröderna hade kallat sig Lindvall efter Lindhofda. Samuel Åstrand blev en berömd prost i N. Sandsjö. Han hade en mycket god sångröst och var en mycket temperamentsfull herre. Han hade tre vackra och intelligenta döttrar: Wendla, gift Hebbe, journalist i Aftonbladet, hon hade dottern Signe, operasångerska, Pella, gift med hovrättsrådet Lagerbielke, och Malin gift med doktor Sköldberg.

 

En annan känd släktgren av Åhultssläkten härstammar från Jon Gudmundssons tredje son Håkan Jonsson. Den är känd genom Linnés parentation Andreas Haquinii Neander, docent i grekiska i Uppsala, död 1765. Linné säger där att den äldste kände av den bortgångnes förfäder var Håkan Månsson (enl. Lindvall: Jonsson) i Åhult, tolvman, vilkens son Simon i sin tur blev bonde i och även han var sexman, nämndeman och slutligen häradsdomare, senare bosatt i Nöbbele Mellangård.

Håkan Jonsson, död 1671, var gift med Elin Månsdotter och deras son Simon Håkansson var född i Åhult 1628 och död i Nöbbele Mellangård 1719.

Han hade sonen Håkan Simonsson och möjligen även en son Nils. Håkan Simonsson, Haquinus Simonis Neander, var född 1672 i Lenhovda, gymnasist i Växjö 1695, prästvigd 1703 och komminister i Ekeberga 1705 och död därstädes 1763 d. 27.7. Han gifte sig 1707 d. 6.11. med Kristina Schatelovia, född 1691 d. 29.4. död 1758 d. 11.5. dotter till kyrkoherden Anders Schatelovius i Långasjö och Kristina Osander, som var dotter till Petrus Nicolai Osander, kyrkoherde i Linneryd 1678 och prost i Konga härad 1697. De hade barnen: Andreas Haquinii Neander, född 1714 d. 31.1. död 1765 d. 24.9. Haquinus Haquinii Neander, född 1716 d. 12.11. död 1774 d. 19.3. Sara, döpt 1709 d. 24.6. gift med Christoffer Håkansson i Dampermåla. Brita, döpt 1711 d. 26.11. död 1785 gift m. Anders Håkansson i Åhult. Peter, född 1719 d. 28.9. begr. 1733 d. 13.12. Simon, född 1722 d. 24.11. drunknade i en källa, begr. 1730 d. 30.7. Catharina, född 1726 d. 27.5. gift med Johan i Rörshult, Algutsboda. Maria, född 1736 d. 2.7. död omkr. 1771, gift m. Nils Persson i Åhult.

Haquinus Simonis äldste son Andreas Haquinii Neander inskrevs i Växjö skola 1723, blev gymnasist 1728, inskrevs i Smålands nation i Uppsala 1734, disputerade 1741, Fil. kand 1743, magister samma år, docent i grekiska i Uppsala 1750. Bokhållare vid akademin 1761. När han dog 1765 höll Linné en parentation över honom, vilken är tryckt i Linnésällskapets tidskrift.

Hans bror Haquinus Haquinii Neander inskrevs i Smålands nation i Uppsala 1742, blev auskultant i Göta hovrätt 1744, v. häradshövding 1748, borgmästare i Ystad 1762. Han var riksdagsman 1769, alltså samma riksdag där Per Håkansson från Nöbbele Mellangård deltog. Han var gift med Märta Helena Åderman.

En Petrus Nicolai Neander inskrevs 1721 i Växjö skola. Han var då 9 år, bördig från Nöbble Lenhovda. Möjligen kusin.

Komministern i Ekeberga Håkan Simonsson Neander var en mycket orginell präst och historierna om honom äro många. Växjö stifts herdaminnen berätar om honom: Han förrättade gudstjänsten klädd i träskor och rökte sin "nubbapipa" i kyrkan. I sina predikningar förmanade han sina åhörare att ej i högfärd likna Algutsbodaborna, vilka rökte silverbeslagna sjöskumspipor och redo från kyrkan så att det sade hopp, hopp, hopp, utan, sade han, gören som jag, röken er lilla kritpipa, varvid han visade dem sin egen lilla "nubb", och riden sakta i backarna så kommen I fram, ty Herren står emot de högfärdiga, men de ödmjuka giver han nåd".

Mellan Lenhovda och Ekeberga kyrkor färdades han till fots, men för att ej gå skorna vinda, ombytte han dem vid Vägershult.

Familjetraditionen har ansett att han varit mer än lovligt sparsam och brukar citera detta yttrande av honom: "Ni skall inte baka pannkakor och stinnkakor för det är en förfärlig mjöl-öda utan kok en välling i Jesu namn, så hjälper det fram."

På 1740-talet hade komminister Håkan Neander "in bördom" förvärvat halva hemmanet Åhult och där som bondhustrur placerat två av sina döttrar Britta och Maria. Brittas sonson var kyrkoherden Carl Magnus Nilsson i Reftele, son till Nils Andersson i Åhult och hans hustru Ingrid Carlsdotter.